Blefarospasm och hemifacial spasm
Spasmer och kramper i ögonområdet kan vara mycket besvärande. Behandling med BOTOX® kan minska besvären.
BOTOX® indikation: Blefarospasm och hemifacial spasm
BOTOX® är indicerat för behandling av blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier från 12 års ålder.
Blefarospasm, benign essentiell blefarospasm (BEB), är en kronisk neurologisk sjukdom inom gruppen fokala dystonier. Vid blefarospasm får patienten attacker av ofrivilliga knipningar i ögonlocksmuskulaturen och ibland i ansiktsmuskulaturen som styr mimiken. Blefarospasm är en relativt ovanlig sjukdom med en uppskattad prevalens på cirka 5/100 000 invånare. Två tredjedelar av patienterna är kvinnor.
Behandling med BOTOX® kan lindra blefarospasm och hemifacial spasm
BOTOX® motverkar spasmer i ansiktet genom att blockera frisättningen av acetylkolin och därmed impulsöverföringen från hjärnan till muskeln. Vid impulsöverföring flödar vesiklar med acetylkolin i den presynaptiska nervcellen. Vesiklarna binder till ett proteinkomplex, det så kallade SNARE-komplexet, på cellmembranets insida. SNARE-komplexet gör att vesiklarna kan fusera med cellmembranet, vilket möjliggör frisättning av acetylkolinet från nervcellen till muskelcellen via den synaptiska klyftan. Hos muskelcellen binder acetylkolinet till receptorer och utövar sin verkan.
En del av SNARE-komplexet är proteinet SNAP-25. BOTOX® verkar genom att tas upp av kolinerga nervceller och klyva SNAP-25. På så sätt blockeras membranfusion och därmed acetylkolinfrisättning. Acetylkolinet når på så sätt aldrig receptorerna hos muskelcellerna i ansiktet och ögonområdet där det annars skulle haft sin verkan.
Vanliga biverkningar av BOTOX®-behandling
I de kliniska studierna rapporterades biverkningar som ansetts relaterade till BOTOX® hos hos 35 procent av patienter med blefarospasm. Den vanligast förekommande biverkan är ögonlocksptos. Lokal muskelsvaghet utgör den förväntade farmakologiska effekten av botulinumtoxin i muskulatur.
Behandling med BOTOX® Blefarospasm och hemifacial spasm
Elektromyografisk vägledning är inte nödvändig.
Genom att undvika injektioner nära levator palpebrae superior minskas risken för ptos. Genom att undvika mediala injektioner i nedre ögonlocket, och därmed reducera diffusion in i musculus obliquus inferior, minskas risken för dubbelseende. Följande diagram indikerar lämpliga injektionspunkter:
I allmänhet uppträder den initiala effekten av injektionerna inom tre dagar, och är maximal en till två veckor efter behandling. Effekten av varje behandling varar cirka tre månader, varefter proceduren kan upprepas efter behov. Vid upprepade behandlingstillfällen kan dosen ökas upp till det dubbla, om svaret på den första behandlingen anses otillräckligt. Injektion av mer än 5,0 enheter per injektionsställe tycks dock endast ge marginellt förbättrad effekt. Normalt erhålls ingen ytterligare förbättring om man behandlar oftare än var tredje månad.
Patienter med hemifacial spasm eller rubbningar i facialisnervens funktion skall behandlas som vid unilateral blefarospasm. Andra samtidigt påverkade ansiktsmuskler (t ex zygomaticus major, orbicularis oris) injiceras efter behov.
Efter BOTOX®-behandling
BOTOX® injiceras lokalt i muskeln och i små doser, därför är risken för att BOTOX® ska sprida sig till andra delar av kroppen liten. Dessutom försvinner effekten av BOTOX® helt och hållet efter ett antal månader om inte behandlingen upprepas.
Effekt av BOTOX®
Effekten av behandlingen brukar komma efter 2-3 dagar, men ibland dröjer det upp till en vecka.
Ytterligare doser av BOTOX® kan ges när den kliniska effekten av en tidigare injektion har avtagit. En behandling med BOTOX® brukar sitta i tre månader hos majoriteten av patienterna och därefter kan behandlingen återupprepas vid behov.