Den här webbplatsen använder cookies för att kartlägga hur våra besökare använder webbplatsen och för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du användandet av cookies.

Jag är läkare, sjuksköterska, farmaceut eller motsvarande och söker
medicinsk information om botox®

Gå vidare

Letar du efter
behandlingsinformation om botox®
för dina patienter

Gå vidare

Jag är läkare, sjuksköterska, farmaceut eller motsvarande och söker
Information om botulinumtoxin för kosmetisk användning

Gå vidare
AMI 17-11-2020

Tre digitala trender som påverkar nordisk sjukvård

Coronapandemin har gett oanat bränsle i den digitala omställningen, liksom olika kriser drivit på utveckling tidigare i historien. Här är tre trender som påverkar den digitala utvecklingen av vår nordiska sjukvård nu och kommande år.

– Vi har gått in i en digital utvecklingsvåg. Digitaliseringen är den primära drivkraften i hela samhället i dag. Ofta inträder nya skiften i samhället, som vid bondesamhället eller industrisamhällets intåg, vid krig eller kris. Nu blev coronapandemin den utlösande faktorn. Tittar man på hälso-och sjukvården så slog det till med full kraft. Det som skulle ta ett par år att implementera gick nu på två månader, säger Mats Olsson, expert inom hälsa, sjukvård och omsorg på Stockholmskontoret hos konsult- och analysföretaget Kairos Future, som hjälper företag att förstå och forma sin framtid.

Ny digital migränklinik och rekord hos 1177

Vad han menar är bland annat att nätläkarna fick ett enormt uppsving, likaså fördubblades videotekniken. I augusti fick till exempel Sverige en ny digital vårdgivare i Migränhjälpen, som fokuserar enbart på behandling av migrän och huvudvärkssjukdomar.

I juni i år slog också trafiken till den svenska samlingsplatsen för information och tjänster inom vård och hälsa, 1177 Vårdguiden, rekord då man hade över 7 miljoner inloggningar. Det är en ny högsta notering och en fördubbling jämfört med juni 2019.

– Men det finns ytterligare en drivkraft och det är den demografiska förskjutningen där allt fler människor ska ha del av de tjänster som finns, samtidigt som personalen inte räcker till, säger Mats Olsson.

Teknikjättar nya partners till vården

För att täcka upp och skynda på utvecklingen tror Mats Olsson att de stora globala aktörerna kommer att ta över mycket inom vård och omsorg i våra nordiska länder. I USA har det redan skett.

– Under coronapandemin har de stora teknikbolagen mångdubblat sina investeringar i Artificiell Intelligens, AI, och andra tekniklösningar. FAMGA, som står för Facebook, Amazon, Microsoft, Google och Apple har nu klivit in i själva sjukvårdssystemet, säger Mats Olsson och menar att detta kommer att fortsätta. Vad det betyder för Sveriges del vet vi inte än.

Mats Olsson förklarar att teknikbolagen kommer att utveckla och ta över den del av vårdsektorn som det offentliga inte klarar av.

– I Sverige har det offentliga länge haft en beröringsskräck mot det som är privat, något som har hindrat utvecklingen. Nu har coronapandemin till viss del slipat ner detta. När svenska Socialstyrelsen skulle köpa in skyddsutrustning klarade de inte det. I stället fick lastbilstillverkaren Scania göra det. Det här har lagt grunden för hur till exempel läkemedelsföretagen kommer att arbeta.

Under coronan har de stora teknikbolagen mångdubblat sina investeringar i AI och andra tekniklösningar. Facebook, Amazon, Microsoft, Google och Apple har nu klivit in i själva sjukvårdssystemet
- Mats Olsson, expert inom hälsa, sjukvård och omsorg på Kairos Future

Mats Olsson berättar att det har startats samarbeten mellan bolag med IT-kompetens och bolag som rekryterar kvalificerade sjuksköterskor. Syftet är att kunna tillhandahålla patientsäker vård, då den aktuella vården är allt mer avancerad och teknikkrävande och utförs i patientens hem.

– Det kan till exempel gälla realtidsmonitorering av hjärt- och kärlproblem, som kommer att bli allt vanligare i hemmen. Då vill det till att man har ordning på uppkopplingen. Men även fysioterapeuter kommer att behöva bredda sin kompetens så att de kan hjälpa människor hemma.

Självrapportering och ökad patientdelaktighet

Tanken är att de tekniska hjälpmedlen ska stötta patienterna att klara sig hemma själva, i tillägg till punktinsatser från vården. Ett sådant exempel är självrapportering, vilket passar bra för digitala verktyg.

– Det kan gå till på olika sätt, det ena är att det mer eller mindre är automatiserat, där personen har ett aktivitetsarmband och inte behöver bry sig om hur tekniken fungerar. Funktionen håller koll på att personen lever genom att hen rör på sig. Ett annat tekniskt hjälpmedel för självrapportering kan vara att personen ska utföra olika saker i hemmet för att ge vården svar på om de har en viss förmåga. Historiken talar sedan om i fall vården måste sätta in resurser.

Inom både migränsjukdomen och utveckling av spasticitet efter stroke är områden som skulle kunna utvecklas med digitala självrapporteringsverktyg och ökad patientdelaktighet.

Det är alltså inte bara vården som behöver klara av digitaliseringen. Även den som nyttjar vården behöver ha en grundläggande kunskap och vilja att använda ny teknik.


Mats Olsson (foto: Kairos Future)

Dagens seniorer digitala pionjärer

Mats Olsson har skrivit boken Seniorboken och publicerat ett flertal studier där han frågat seniorer om deras digitala vanor och hur de ser på olika hjälpmedel. Han har också tittat på olika case. Ett fall han tittat på är hur exoskelett, det vill säga ett supporterande yttre skelett eller dräkt, skulle kunna hjälpa personer vid spasticitet efter stroke.

– Kan seniorer tänka sig att hyra ett exoskellett och hur mycket är de i så fall beredda att betala?

Syftet med studierna är att seniorer som går i bräschen för att ta till sig den digitala tekniken ska hjälpa vården att tala om vad de vill och kan göra och hur mycket de är beredda på att betala för vissa tjänster.

Mats Olsson förklarar att de seniorer han intervjuat är, så kallade ”pionjärseniorer”, det vill säga, de är välutbildade och använder smartphones och Ipads i sin vardag och har inga problem med att ta till sig ny teknik. Men de är inte representativa.

– Vi har fått en uppdelning bland seniorerna. Det har blivit tydligt nu under coronapandemin där allt först ska ske digitalt som möten både med vården och anhöriga. Så att säga att alla äldre i dag klarar digitaliseringen är att generalisera. Det gäller inte majoriteten av seniorerna.

De är välutbildade och använder smartphones och iPads i sin vardag och har inga problem med att ta till sig ny teknik
- Mats Olsson, expert inom hälsa, sjukvård och omsorg på Kairos Future, om dagens seniorer

Men det finns fler hinder innan digitaliseringen kan implementeras fullt ut.

– Framförallt behöver vi få till en bra samverkan mellan kommuner och regioner. Det fungerar inte alls idag. Det saknas till exempel infrastruktur för att kunna skicka data emellan dem. Det finns heller inga gemensamma klassificeringsbegrepp, som hur man kodar något. Här måste regioner och kommuner komma överens, så att de vet att de talar om samma sak.

Ett annat område är ersättningsmodeller, som möjliggör digifysisk vård.

Mats Olsson påpekar att det pratas mycket om AI i vården, men att det finns för få som kan detta, åtminstone inom det offentliga. Inom det offentliga vet man heller inte hur data ska tas om hand. I stället fastnar man i juridiska formuleringar. Men här kan det privata komma in och bli ett bra komplement. Och Mats Olsson tror att lagarna nu kommer att anpassas till detta, något som kommer att underlätta implementeringen av digitala system.

Referenser

  • Inga tillgängliga referenser
Stäng