Den här webbplatsen använder cookies för att kartlägga hur våra besökare använder webbplatsen och för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du användandet av cookies.

Jag är läkare, sjuksköterska, farmaceut eller motsvarande och söker
medicinsk information om botox®

Gå vidare

Letar du efter
behandlingsinformation om botox®
för dina patienter

Gå vidare

Jag är läkare, sjuksköterska, farmaceut eller motsvarande och söker
Information om botulinumtoxin för kosmetisk användning

Gå vidare
BOTOX® 01-06-2020

Nytt arbetssätt gav fler patienter tillgång till behandling

Fler patienter, på samma tid. Det blev resultatet av ett helt nytt arbetssätt på Sandvika Nevrosenter i Norge. I ett projekt i samarbete med Allergan undersöktes allt ifrån bedömning av patienter till tid för behandling och hur personalen rörde sig i rummet. Allt med syfte att kvalitetssäkra och få bättre flyt i BOTOX®-verksamheten.

– När vi startade med BOTOX®-behandlingar 2015 genomförde sjuksköterskorna 361 konsultationer. 2019 var antalet sjuksköterskekonsultationer 1 948. Det är en rejäl ökning, säger Marte Swakhoven, klinikchef vid Sandvika Nevrosenter, Norges största privata neurologiska klinik.

Här arbetar neurologer specialiserade inom huvudvärk och migrän samt sjuksköterskor som utför behandlingar med BOTOX® (botulinumtoxin typ A) på patienter med migrän.

Vi tar emot patienter både från offentlig och privat vård. Trycket hit är enormt. Patienter kan få vänta upp till ett år på att få träffa en neurolog för utredning och behandling med BOTOX®. Det nya arbetssättet är därför till stor hjälp. Sedan sjuksköterskorna började utföra BOTOX®-behandlingar har vi ökat antalet konsultationer med 440 procent.

Patienter kan få vänta upp till ett år på att få träffa en neurolog för utredning och behandling med BOTOX®. Det nya arbetssättet är därför till stor hjälp.
- säger Marte Swakhoven

Motstånd i början

Projektet var tidsbegränsat och syftade till att kvalitetssäkra och få bättre flöde i omhändertagandet av patienter med kronisk migrän avseende injektionsbehandling på kliniken. I linje med regelverket för utvecklingsprojekt bekostade Allergan ett externt konsultföretag experter på denna typ av projekt. Sandvika Nevrosenter stod för samtliga övriga kostnader.

Att få personalen att gå med på att förändra sitt arbetssätt var till en början inte helt lätt. Det fanns ett motstånd hos sjuksköterskorna eftersom arbetsdagen skulle påverkas och antalet patienter per timme skulle öka

– I projektet hade vi två externa konsulter på plats. De bad oss att testa arbetsmetoden under en period. Om vi inte var nöjda med förändringen var det ju bara att gå tillbaka till det gamla, förklarar Marte Swakhoven. Det slutade med att de som var mest negativa i början har blivit de mest positiva och aktiva.

Bättre flyt i behandlingskedjan

Marte Swakhoven berättar att konsulterna vid projektuppstarten tog reda på hur bedömningsfasen skulle se ut. Man tog också fram statistik över hur många konsultationer man hann med under en dag. Därefter var konsulterna på plats på kliniken för att närmare kunna studera hur arbetsrutinerna såg ut.

– Konsulterna iakttog i detalj hur sjuksköterskorna rörde sig i rummet och hur lång tid olika moment tog, alltifrån det första läkarbesöket till behandling och uppföljning hos läkaren igen.

– De gick också igenom hur man kan bli mer effektiv för att hålla kostnaderna nere. Bland annat tittade de på sprutstorleken. Genom att använda större sprutor behövs färre antal per patient. Själva förberedelsen av injektionen tar också kortare tid vilket gör att man hinner behandla fler patienter under en dag. Dessutom blir kostnaden för sprutorna lägre.


Marte Swakhoven, klinikchef vid Sandvika Nevrosenter
(Foto: Sandvika Nevrosenter)

Men det handlar också om att förändra kulturen i arbetssättet. En övergripande ambition var helt enkelt att få bättre flyt i behandlingskedjan. Alternativet för att kunna öka tillgängligheten och korta väntetiden till behandling är annars att anställa fler sjuksköterskor.

Börjat kategorisera patienterna utefter deras behov

Marte Swakhoven berättar att den största förändringen var att sjuksköterskorna började kategorisera patienterna i två olika grupper, där den ena gruppen kallades ”Runners” och den andra ”Strangers”.

– Runners innebär att patienterna kommer till kliniken, behandlas och är klara inom 15 minuter. Strangers är helt nya patienter som behöver mer information samt patienter som är inne i en dålig fas av sin sjukdom. För dessa behövs cirka 30 minuter. På det här sättet har vi kunnat anpassa tiden utifrån varje patient. Tidigare avsatte vi 30 minuter för alla patienter oavsett om det behövdes eller inte.

Det nya arbetssättet är nu väl implementerat och sjuksköterskorna är nöjda. Det finns inga planer på att gå tillbaka till den tidigare arbetsmetoden.

– En extra bonus är också att vi fått en öppnare attityd till förändringar och en insikt om att det alltid går att göra saker bättre, säger Marte Swakhoven.

Referenser

  • Inga tillgängliga referenser
Stäng